torsdag 15 mars 2018

Mycket på gång!



Dé é mycke nu. Eller rättare sagt, det har varit mycket, det är mycket och det kommer att vara mycket som händer runt stall Kiro den närmaste tiden.

Helgen som var hölls den lokala travgalan, där det delades ut priser för bästa prestationer 2017. Vi fick med oss två utmärkelser hem till farmen. Marre R.F. blev utsedd till "Årets treåriga kallblod" och Katla Kiro vann klassen "Årets äldre kallblod". Med tanke på att vi bara hade två starthästar i stallet under året så får det väl, milt sagt, anses vara godkänt. Jag är så klart glad och tacksam för priserna, emellertid ännu gladare och tacksammare att vi får ha så fina hästar i stallet.

Idag torsdag kommer det in en ny häst på träningslistan. Geira, ett treårigt sto efter Klack Jo och den forna segrarinnan av sto-SM, Gejser. Det ska bli mycket spännande att se vad vi kan göra med henne. Av många givna skäl så längtar jag liksom alla andra efter den annalkande våren, av ett annat skäl så skulle jag vilja stoppa tiden. Det skälet är att eftersom vi nu har så fantastiska träningsmöjligheter med snö och is på vägarna så är det inte mig emot att få behålla minusgraderna några veckor till, inte minst med tanke på nyförvärvet i stallet som jag skulle vilja ge bra många mil i benen på det bästa av underlag innan det försvinner. Å andra sidan så verkar det som att denna min önskan inte behöver tvingas igenom direkt, det verkar liksom som att det ger sig själv...

Nästa vecka är det det mig veterligt första gången som det körs två kallblodslopp på V86. Och vilka lopp sedan! Kallblodssport när den är som bäst. Och hoppsan, stall Kiro är visst represtenterat i båda! Både Katla och Marre finns med i startlistorna. Loppen blev stenhårda förvisso, men en bra dag så är vi med och hugger om riktigt fina pengar i båda loppen, å andra sidan kan vi bli utan om vi skulle råka ha en dålig dag. Men då kan vi i alla fall lystra till den sträng som brast och det är ju allom bekant att det är bättre än att aldrig..., ja ni vet.

Vidare så finns det fortfarande möjlighet att joina vårt framgångsrika stall. Andelar finns fortfarande att köpa i Holter Oda. Även om priset på dessa nu har stegrats något eftersom vi nu kan se att detta är en häst med lite extra talang och värdet på henne således anses vara högre än då vi startade resan. Så den som känner för det är välkommen in i stugvärmen och bli delägare i detta fina sto. För övrigt har vi nyligen bestämt att hon kommer att delta i den norska premiechansningen, vilket innebär att hon / vi avstår de norska premieloppspengarna (totalt ca 17.000NOK) och har istället chans på dubbla prispengarna vid en eventuell final i det norska stoderbyt 2019. Den som är intresserad av en andel kan kontakta mig så reder jag ut begreppen.

Ytterligare en chans finns att köpa in sig i en framtida häst hos oss. Det rör sig om det tvååriga stoet Guli Manda som beräknas komma till stallet i början av maj månad. Hon säljs i andelar via easy kb. Är du intresserad av henne så gå in på hemsidan och kolla under "till salu" och därefter "Nya andelshästar".

Som sagt, mycket har hänt, händer och kommer att hända under stall Kiros flagg.

Kämpa! Vi gör det!

Jerker.

lördag 10 mars 2018

Travgala 2018

Ikväll är det dags för Norrtravs travgala där de fyr- och tvåbenta prestationerna avseende 2017 ska hyllas och prisas. Det här är den sista officiella tillställningen under Norrtravs flagg. Sedan det gångna årsskiftet så är Skellefteåtravet och Bodentravet som bekant återigen skilda sällskap.

Vi hade under förra årets två starthästar i stallet och har förärats nomineringar i totalt tre kategorier. Marre R.F. är nominerad i klassen "Årets treåriga kallblod" och "Årets sto" medan Katla Kiro slåss om utmärkelsen som "Årets äldre kallblod".

En travgala är i första hand en fest där vi travnördar får träffas i finare kläder och under mer glamorösa förutsättningar än vad som annars är fallet i typ 99% av fallen. Skulle man sedan få med sig någon utmärkelse hem från kvällen så gör ju inte det ont heller.

När allt kommer omkring så är alla nominerade trots allt vinnare. Detta genom att man ens har blivit nominerad betyder att man nått vissa framgångar på det ena eller det andra planet. Om man sedan vinner den klass man är nominerad i ligger i den subjektiva juryns bedömning.

Oavsett om vi anses ha den bästa hästen i någon av de klasser vi är nominerade i, så vill åtminstone inte jag byta häst med någon av de andra. I mina ögon så är det våra två mercor som är finaste hästarna i respektive klass. Så det så!

Jerker.

tisdag 13 februari 2018

Uppdatering

En uppdatering från Stall Kiro:

Katla Kiro. Har inlett året strålande. Vilket hon brukar göra. Hennes bästa tid är nu. En tvåa på V75 på Bergsåker och en etta på hemmaplan under januari. Hon går verkligen bra på isen. Sju starter i livet med resultatraden 1-1-2-1-1-4-1. Om någon bana skulle börja köra med konstfrusen bana året runt så sätts hon i träning på densamma ögonaböj! Katla går mest pullert för dagen, med förhoppning om en lång och svår senvinter med snålblåst och drivis så länge som möjligt.

Marre R.F. Årsdebuterade härom dagen mot äldre hästar. En mersmakande tredjeplats som hade kunnat bli ännu bättre om hon inte tappat aktionen femtio meter före mål. Nu går vi ner i Charlotte Kallas "mjälksyregruva" och tränar stenhårt i en månad till innan säsongen drar igång på riktigt. Det var kul att se att hon tagit till sig vinterträningen på bästa sätt. Trots att hon gick med en allt annat än optimal balans så fungerade hon ändå minst lika bra som med optimal balans på fin sommarbana i somras/höstas.

Röyns Kristine. Stor och tung häst med ett vägvinnande trav. Riktigt fin i snabbare tempo. Tävlingsdebuten närmar sig. Tränar på med långa backintervaller varvat med pullert. Och så varvar vi med babyrace med jämnåriga inne på banan ca var tredje vecka.

Rappodina. Utvecklas hela tiden och suger upp träningen som en svamp. Startar sannolikt i slutet av mars eller början av april. Tränar ungefär som den ovan nämnda.

Tåga Tyra och Holter Oda. Har klivit upp på maxdosen av träning nu, dvs motion upp till tio km tre-fyra ggr per vecka. De har båda två varit inne på banan en gång var och sprungit just under 2.10 i långvagn båda två. Väldigt trevliga hästar.

Tåga Tilda. Samma som ovanstående minus att hon aldrig varit in till banan ännu. Hennes debut på ovalen kommer att ske senare under denna dag. Jag har ingen anledning att tro att hon inte skulle uppträda och prestera lika bra som de andra två.

Orion Kiro. Blev oförklarligt halt för några veckor sedan. Han hade körts kontinuerligt i fyra månader dessförinnan så han har fååt gå i hagen och vara barnvakt åt de nyss frånskilda ettåringarna. Han ser mycket bättre ut nu och får återuppta träningen inom kort.

/ Jerker.

måndag 8 januari 2018

Katla är miljooo.ooonär!

I lördags påbörjade stall Kiro tävlingsåret 2018. Och det small till ordentligt direkt. Katla Kiro fixade en andraplats i, som det brukar kallas, travets elitserie, V75. Vi har aldrig vunnit på V75 och kommer nog inte att göra det heller inom överskådlig framtid, inte i första hand för att vi inte har tillräckligt bra hästar utan mer som en frukt av att det inte riktigt är vår arena. Vi har helt enkelt sällan passande lopp i de sammanhangen då vi dels enbart har kallblod och dels en tydlig övervikt åt unga hästar, vilka sällan tävlar på V75.

Katla hade på förhand inga som helst chanser i mina ögon. Och inte i många andras heller, då det eventuella vinnaroddset var drygt hundra gånger degen och hon var strckad på mindre än 0,5% av V75-kupongerna. Egentligen var det väl "hål i huvet" att ens anmäla. Vi hade siktet inställt på en kanonpropp på Solvalla i slutet av februari. För att komma med i det loppet skulle det med all säkerhet krävas ganska ordentligt med startpoäng, vilka vi hade innan lördagens start men åtminstone jag var lite tveksam till att gambla med dessa, då en tung andraplats var den start som stod näst på tur att falla ifrån. Å andra sidan skulle det inte kännas bra att åka till Valla med en häst som inte startat på länge, så Bergsåker i lördags fick det bli trots allt.

Och inte ångrar vi det i efterhand. Som lök på laxen så rundade Katla Kiro 1.000.000 kronor insprunget! Som lök på laxen så rundade Katla Kiro 1.000.000 kronor insprunget! (Sorry, jag var tvungen att känna hur det kändes att skriva det en gång till.) Vår egen uppfödning miljonär, det tar nog ett tag innan det sjunker in helt och hållet. Stort! Punkt!

Krigarkatla hade vaknat på rätt sida och gjorde just en så bra insats som hon kan de dagar då stjärnorna står rätt. Körande John Östman lotsade henne närmaste vägen till mål och hon knep andraplatsen i sista stegen. Nu blev det nästan för bra. Det lilla kruxet uppstod nu att hon i och med denna osannolika placering fick 4000 kronor för mycket på sitt konto. Förvisso räcker startpoängen till Solvalla flera gånger om, men nu gick hon istället ur klassen med några tusingars marginal. Smällar man får ta. Och som man kan leva med!

Avslutningsvis; Ni som lydde mitt råd att inte spela, inte ens plats: Sorry...
Ni som inte lydde och gjorde i alla fall: Grattis!

Nästa start för Katla blir i slutet av denna månad, dock inte bestämt var ännu, finns några alternativ att välja bland.

Jerker.

onsdag 3 januari 2018

Gymträning

Vinterträningen är i full gång. Med hopp om framtids segrar. Jag har sopat bort snön från pullerten och börjat köra de nyblivna treåringarna Röyns Kristine och Rappodina i nämnda kördon. För den oinvigde: En pullert är en ganska tung fyrhjulsvagn med möjlighet till steglös bromsverkan via skivbromsar på alla fyra hjulen. Dessutom med ledade skaklar, så nära gammeldags slädskaklar man kan komma. Sammantaget blir denna träningsform så nära gym som mina hästar kommer.

Jag är lite skeptisk till pullert på unghästar, inte för att det är dåligt per se, men det har historiskt inte funkat särskilt bra för mig. Något har jag gjort fel, kanske kört för hårt, vad vet jag. Med Marre för ett drygt år sedan, blev det t ex pannkaka. Det höll på att kosta stora delar av treårssäsongen. Historien med henne och gemensamt dessutom med andra misslyckanden är att jag kört igång träning med pullert i samband med att hästarna inte varit rytmiska, i tron att få dem just det medelst denna träningsform. Istället har resultatet ofta blivit att hästarna blivit ännu mer orytmiska.

Denna gång finns dock en elementär skillnad. Dessa två fina unghästar är helt rytmiska och symmetriska. Därmed tror jag att jag kommer att få ett bättre resultat av träningen. Möjligt att jag har fel och möjligt att det vore klokast i att helt hoppa över pullertträningen. Men då uppstår ett annat problem, det att hästarnas träning riskerar att bli alltför statisk och enformig, vilket i sin tur sliter på deras respektive lekamen. Så då tror jag hellre, i alla fall i detta fallet, på försiktig och långsiktig träning och muskeluppbyggning med pullerten.

Och detta, att göra det man tror på, är mycket viktigt!

Jerker.

söndag 31 december 2017

Time to say goodbye


Dags att ta farväl av ett fantastiskt år. 2013. Året som aldrig kommer att överträffas. Och som vi är oändligt tacksamma över att ha fått uppleva.

Information för den utomstående; På travport.se finner man en sammanställning av de fem senaste årens resultat för tränare, kuskar, hästar uppfödare osv. Gå gärna in och titta! När ett nytt år föds så läggs det året alltså in på sidan och det som ligger längst bort faller sålunda ifrån. I mitt specifika fall så blir det alltså 2013 som förpassas till minnenas arkiv och kan fr o m imorgon ergo inte ses, varken av allmänheten eller av mig själv.

Vad är det då som är så speciellt med just det året? Jo, först och främst det uppenbara, många segrar, höger seger- och platsprocent och inte minst mycket pengar per gjord start. Men därtill finns också specifika händelser som kom att spela roll för resten av hela min familjs häst- och travliv. Bakom siffrorna döljer sig förvisso många fantastiska minnen men framför allt det faktum att vi på allvar vågade börja tro på att vi, i alla fall till viss del, skulle kunna försörja oss på våra kallblodstravare på ett eller annat sätt.

Året 2013 hade vi tre hästar i stallet. Ängskalla 6 år, Odile Kiro 4 år och Katla Kiro 3 år. När året var till ända skulle det visa sig att Katla var den som hade tjänat minst pengar av de tre. Hon sprang in 228.000 kr. Att den sämsta hästen i stallet springer in sådana summor kommer aldrig mer att hända, åtminstone inte så länge jag har mer än en häst på min träningslista. Punkt.

Sent på hösten vann Ängskalla finalen av Norrlands Stoserie på Umåker. Den största grejen och den månad som för alltid kommer att vara oslagbar är dock augustimånaden detta speciella år. Under den månaden lyckades vi nämligen med bedriften att vara på pallen i både Derbystoet och Kriteriestoet via Odiles tredjeplats och Katlas andraplats. Båda hästarna ägda, tränade och uppfödda av oss själva och dessutom som lök på laxen sprungna ur samma fölsto. Det kommer heller aldrig att hända igen.

Vad som däremot kommer att hända igen, är att vi kommer att sätta upp nya mål, med nya hästar och nå nya framgångar. Med start redan 2018.

Men först, än en gång, och för sista gången, tack 2013 för allt!

Jerker.

måndag 25 december 2017

Gott Slut

   Vi befinner oss mitt i juletiden och blott en knapp vecka återstår av nådens år 2017. Ett år som på många sätt har varit speciellt för mig och min familj. För precis ett år sedan var jag amatör och hade fyra hästar på listan, nu är jag proffs och har ökat på min träningslista med 100%. Javisst, bara fyra hästar till, men det är ju exakt 100% det. Och allt går som bekant att bevisa med statistik. Förutom dessa numerära och licenstekniska förändringar så har också en hel del annat hänt under året som jag näppeligen kunde tro när nyårsklockorna klämtade för sisådär femtioen veckor sedan.

   Ett nytt äventyr till Frankrike, min första kuskseger sedan Gorbatjov var president, en fjärdeplats i Sto-SM, en bronspeng i Kriteriestoet, bara för att nämna några oförglömliga stunder.

   Det var också dags att ta farväl av Ängskalla som tävlingshäst. Hennes tävlingskarriär kom att förändra livet i det lilla för hela familjen. Genom henne och hennes resultat på banan så växte vårt självförtroende och vi vågade spänna nya bågar, vilkas strängar visade sig hålla även de ibland, vilket ledde till att nya bågar plockades fram osv. Vilket ledit fram till där jag står idag, med ett helt okej debutår som A-tränare bakom mig, med fyra egna och fyra externa hästar på min träningslista och framför allt med en stark tilltro inför den nära förestående framtiden. Så tack Kalla för det! Märren med den underbara tekniken är nu dräktig och i mitten av maj förväntas hon nedkomma med ett föl efter Bork Odin.

   Vi har inte många hästar i stallet men kvalitén är i mina ögon mycket hög. Bl a finns det två blivande treåringar som jag förväntar mig mycket av. Det sa jag om Marre R.F. för ett år sedan och där fick jag rätt. Hoppas jag lyckats tyda spåkulans information lika bra denna gång. De blivande treåringarna Rappodina och Röyns Kristine har absolut förutsättningarna att bli minst lika bra, de har definitivt många fördelar gentemot Marre, återstår att se om de har lika bra psyke.

   Som grädde på moset så finns det fyra blivande tvååringar i stallet som också gör allt rätt såhär långt, mer om det framöver. Lägg därtill Katla och Marre så blir den åtta hästar korta listan komplett och voilà, där har du de hästar som för dagen tränas hos oss.

Vi hörs. Snart.

Jerker.