söndag 31 maj 2015

Det börjar ljusna

Ängskalla har varit nere i källaren och vänt. Nu är hon på väg upp igen och vi ser ljust på hennes kommande race. I fredags kväll var vi till Boden och hon krigade till sig en andraplats och hade loppet varit två meter längre hade slutresultatet blivit än bättre.

Efter Parisäventyret var hon inte så lite sliten. Så här i efterhand så går jag, när ingen ser, omkring med en dumstrut hemmavid. Jag borde ha låtit henne ta igen sig mer då vi kom hem än vad jag gjorde. Men gjort är gjort.

Nu är hon tillbaka där hon ska vara. Hon har fått återgå till sin tidigare tuffa träning sedan några veckor och det har hon svarat bra på. För den som eventuellt undrar så innebär det långa, hårda intervaller i branta backar med understundom löst underlag, ja det låter tokigt men hon pallar det. Har provat samma träning med andra hästar och de klarar det inte. Someone´s got it, someone´s not. Vi provade också lite nya grejor från selkammarens innersta gömmor i fredags och det föll väl ut.

Hon fick ett helstängt norskt, förlängd springrem och ett par, för henne, helt nya bakskor.

Kalla startar redan imorgon igen. På Solängets oval. Sannolikt med samma utrustning som senast. Eventuellt lite skoändring beroende på hur mycket nederbörd den ångermanländska himlen har för avsikt att lämpa av över banan.

Innan dess ska vi först avnjuta Tekno Odin när han vinner Elitkampen. Åsså håller jag en extra tumme för världens första Lyckseletränade häst (?) under elitloppssöndagen: Norheim Järv.

Jerker.

fredag 29 maj 2015

Ängslilja bygger vidare

Ängslilja premade i mitten av april på 2.00,4. Helt enligt plan och önskemål. Därefter fick hon ta det lite lugnt ett par veckor men efter Valborgs så har hon fått återuppta vägen mot stjärnorna igen.

Vägen som förhoppningsvis ska leda dit går först via en tremånaders period då hon inte ska springa fortare än så, mer än någon enstaka intervall. Just nu går hon 700-meters intervaller x 6 ett par gånger per vecka och vanlig motionskörning och hage där emellan.

Tanken är att hon ska springa samma tid hela tiden men bli mer och mer på bettet, bildligt och bokstavligt. Detta för att hon ska bygga upp kroppen och inte bryta ner den, vilket hård träning kan tendera att göra, vidare byggs också hennes självförtroende upp genom att hon får känna att detta med att träna mer och mer liknar en liten bit av en kaka. Dock bedrar hon sig lite granna. Tvåminuterstempo är förvisso inte så snabbt, men mjölksyrenivån är ändå tillräcklig för att det ska ge önskvärd träningseffekt i detta skede av karriären.

Någon gång ibland för hon gasa på i några hundra meter för att få fart på påkarna. Det tycker jag är helt ok att göra men ska man göra det så tycker jag inte att man ska göra det i slutet av träningspasset, vilket ofta är fallet. Anledningen till att man ska göra det, är att när hästen är trött så tappar den koordinationen en aning plus att musklerna inte reagerar reflexmässigt så som de borde göra vid ett eventuellt snedsteg, därmed ökar skaderisken. Ska man gasa med en unghäst så tycker jag att man bör göra det när krutet är någorlunda torrt.

Jerker.

tisdag 19 maj 2015

Händelserik vecka

Mycket och många travliga händelser senaste veckan.

I torsdags åkte jag och Ängskalla med Jessica, Mange och Bodbäckssiv till Bergsåker. Kalla gjorde en godkänd insats och slutade fyra på en bra tid. Inget superlopp av henne men ett steg i rätt riktning efter genomklappningen i starten före.

Helgen tillbringades i Glada Hudik på Sleipners årsstämma. Sedvanliga möteshandlingar inklusive ett antal motioner avhandlades och sen var det festligheter anordnade av Sleipners lokalavdelning i Hudiksvall. En grym kväll på många sätt som sent skall glömmas. Men, "what happens in Hudik stays in Hudik". Tack i alla fall till Bente, JOP och alla ni andra som var med och arrangerade.

Igår, måndag var det trav på hemmaplan. Katla startade med Ove A Lindqvist vid spakarna. Tycker att hon var hyggligt bra, slutade femma och landade på 1.28,8 över lång distans voltstart. Lite besviken var jag ändå då jag inte tyckte att hon tog i för fullt. Detsamma sa Ove efter loppet. Men vid närmare eftertanke så kanske det trots allt var en topprestation. Jag kollade upp vad det svenska rekordet över aktuella förutsättningar ligger på och fann att svaret på den frågan är 1.29,1. Men alltså satt vid seger och eftersom inte Katla vann så räknas det inte som svenskt rekord.

Jag kan inte låta bli att tycka att vår lilla märr med sina små ben är så otroligt tapper. För oss är hon en stjärna även om hon inte står som svensk rekordhållare i listan. Än.

Jerker.

tisdag 12 maj 2015

Inte betrodd


Återknyter till gårdagens mindre lyckades kuskinsats med en saxning från Travnets tips inför loppet.

And the rest is silence.

Jerker.

måndag 11 maj 2015

En lallare i jollen

Nja, rubriken kanske ger vid handen en nog så hård dom mot mig själv, men det var min första spontana tanke precis efter loppet.

Dock ska sägas till mitt försvar, att Katla inte är så lätt att få iväg från start. Sen hon väl fått ordning på småbenen så gick det förvisso ganska fort, men då var loppet redan över eftersom man inte kan ge bort tjugo meter över sprinterdistans.

Vi lyckades avverka de sista 1400 meterna på 1.27,1 men slutade tyvärr som första oplacerade ekipage.

På pluskontot hamnar att lillmärrn var mindre nervös än tidigare, bröt ner mindre i svängarna och gick med full fart över mållinjen utan att manas på det minsta. Så trots allt tror jag att det var en bra dag för Katla inför framtiden.

Sprinterdistans är heller inte hennes grej. Hon startar redan på måndag på hemmaplan. Över lång distans och kraftigt kuskförstärkt. Låt vara i en lite sämre prop. Kan gå lite hur som helst, men jag har lite feeling för att det kan bli ganska bra.

Vi får se.

Jerker.

Årsdebut i jollen

Idag bär det av norrut till Torpgärdan för att starta Katla Kiro.

Hoppar själv upp i sulkyn för första gången i år. Har länge funderat på att prova Katla i lopp och detta tillfälle är inte sämre än nåt annat. Jag är tämligen säker på att hästen kan springa lika fort dom vem som helst i loppet. Frågan är bara om jag kan få ut det ur henne.

Nåja, jag ser fram emot uppgiften med lika stor del förskräckelse som förtjusning. Jag ska göra mitt bästa och försöka enjoy the ride.

Igår var det babyrace på Skellefteovalen. Ängslilja fick ny kusk i form av Camilla Wiklund Lövbom, hennes häst Juliblixten fick också ny kusk, jag. Vi bytte alltså. För att jag ville provköra hennes häst inför det att jag ska försöka prema honom nästa vecka. Annorlunda att se Lilja från sidan, hon ser ju faktiskt riktigt fin ut. Kanske t o m lite bättre än vad jag trodde.

Blixten skötte sig hyfsat, vi ska nog klara premien i alla fall. Efter en del strul i början, så körde vi väl en bit under 2.05 i 2000 meter i alla fall.

Sen i veckan blir det Kalla på Bergsåker och årsstämma med Sleipner i Hudik. Men vi värmer som sagt upp lite först med att rejsa lite i Boden.

Spänn banden!

Jerker.

måndag 4 maj 2015

Fölmärrarna på plats i Östersund

Nornes Jenta mumsar jämtländskt hö
Den gångna helgen stoppade vi in Odile i hästfinkan och familjen i bilen och åkte på tur.

Först lämnade vi Odile hos Löjdahls på Överby stuteri och övernattade också själva där.

Morgonen efter åkte vi till Norge och hämtade hem vårt nya avelssto Nornes Jenta. På hemvägen lämnade vi av även henne på ovan nämnda stuteri.

Odile går till Dotterud Teddy och Jenta till Smedheim Solan. 

Nu håller vi tummar och tår så gott det går för att vi ska få hämta hem två dräktiga märrar i mitten av juni nånstans.

Jerker.

fredag 1 maj 2015

För framtids segrar

Idag den första maj är den första dagen på resten av våra liv. Dags att ta ett rejält avstamp mot framtiden.

Dagen och morgondagen kommer till stor att tillbringas på inlandets vägar. Vi åker iväg med Odile Kiro till Överby Stuteri för att hon ska få möjligheten att bli mamma 2016. Den lycklige och ovetande fadern heter Dotterud Teddy. Efter mycket velande hit och dit om både hingstval och hingststation föll valet till slut på de nyss nämnda. Det har inte varit lätt. En dryg handfull hingstar har varit på tapeten och en knapp handfull har särskådats ordentligt. Till slut blev det alltså Dotterud Teddy. Skälen till att vi valde honom var framför allt två. För det första kompletterar han Odiles svagheter rent exteriört och för det andra landar inavelskoefficienten på en anständig nivå (6,8 enligt blodbanken). Sen finns det andra argument som också talar för honom.

Det har alls inte varit lätt att välja. Men grymt roligt.

För att göra det hela långt mycket mera crazy så inhandlade vi också under den gångna helgen ytterligare ett avelssto. Ni vet, lite spontant, sådär som man kan göra ibland. Nornes Jenta från Norge. Hon står i skrivande stund en dryg timme söder om Oslo, kommer under lördagen att transporteras upp till Trondheim, för att där hämtas av oss under eftermiddagen. Därefter kommer vi att lämna av även henne på Överby, för att betäckas med den mycket spännande hingsten Smedheim Solan. Också detta blev en ytterst spontan handling. Den eventuella blivande avkomman efter de två kommer att ha en hypermodern och bra stamtavla. IK blir i det här fallet 7,5. Hoppas nu bara att allt går i lås.

Ibland måste man våga för att vinna.

Jerker.